Varför aktivisterna från rörelsen Femen demonstrerade i katolska kyrkan i Stockholm torde vara obegriplig för allmänheten i Sverige. Enligt medierna hade demonstranterna på sina nakna kroppar målat slagord som "Katolska kyrkan ut ur våra kroppar!" Aktionen skedde till stöd för motståndarna mot ett eventuellt abortförbud i Spanien. Där liksom i många andra länder, där katolska kyrkan har en dominerande ställning, är aktionen begriplig – inte för de troende katolikerna utan för dem som inte tror. De förstår, för de får hela tiden ta hänsyn till kyrkans dominans på alla områden i samhället. Jag ska förklara närmare med Polen som exempel.
I Polen har katolska kyrkan ett inflytande som är hart när obegripligt för en svensk. Det har djupa historiska orsaker. Det räcker med att gå tillbaka till åren då Polen ingick i den sovjetiska maktsfären. Då hade kyrkan en mycket stark ställning som opposition och ett stöd för den polska nationella identiteten. När Polen sedan bytte samhällssystem och blev ett fritt land som gick med i Nato och EU, hade kyrkan väldigt mycket förtroende, som gjorde att den fick skatte- och tullfrihet. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att det ledde till att kyrkans män tull- och skattefritt importerade dyra lyxbilar som högre prelater kunde åka omkring i. Inte precis som när Jesus traskade omkring i Galliléen, utfattig som en tiggare.
I Polen ser man krucifixen nära nog överallt. Ta bara en sådan sak som att ett par ledamöter av Sejmen, den polska riksdagen, spikade upp ett krucifix över dörren till plenisalen. Det gjorde de i hemlighet, mitt i natten, och sedan kunde man ju inte gärna bryta loss det! (Det hade nog gått lättare om det varit en davidsstjärna!)
Kyrkan finns överallt. I Sverige har vi fält-, fängelse- och sjukhuspräster, men i Polen finns det också polispräster, brandkårspräster, järnvägspräster… det är bara att fortsätta att använda sin fantasi! Det vimlar av dem! Var kan det inte finnas en arbetsplatspräst!
Katolska kyrkans problem
celibatet och alla barn på bygden
I gamla tider var prästernas celibat nog inget större problem. Det lär ha funnits en fransk biskop som hade över 200 barn på bygden (och med det lär han ha hamnat i Guinness rekordbok). Man behöver inte vara länge i Polen för att få höra historier om den eller den prästen som hade ihop det med en kvinna, och de åkte minsann bort till ett hotell, där de kunde vara "civila", inkognito! Då och då läser man i polsk press om hur en kvinna kommer upp till biskopen och berättar att hon har ett barn med någon präst. Det går bra, "bara ni lovar att aldrig mer träffa barnafadern!" Hur det blir med underhållet vet jag inte, men kyrkan fixar nog det.
Sex
De flesta framgångsrika religioner har varit besatta av sex, inte minst för att de varit lydiga verktyg för härskarna, som alltid velat kontrollera befolkningens sexualitet. Katolska kyrkan, och enkannerligen den i Polen, är inget undantag. Den är besatt av sex: mot preventivmedel, sexualundervisning i skolorna och aborter. Försök få det att gå ihop den som kan. Vet inte om bristen på logik är något som nödvändigtvis följer med en religion.
I kyrkan görs stark åtskillnad mellan män och kvinnor. Då borde homosexuella vara idealiska präster. Visserligen är det en synd att ha könsumgänge med en annan man. Det står redan i Bibeln, men det blir i alla fall inga barn, och barn ska väl alstras inom äktenskapet, om man får tro kyrkan. Vill man vara elak, och det kan vara roligt ibland, så kan man påstå att det ändå måste vara en mindre synd att präst gökar med annan präst – för barn blir det ju inte. Partnern är på sätt och vis ett preventivmedel.
Kyrkan borde vara ett tillhåll för transvestiter med tanke på att alla prelater springer omkring i klänningar om inte rent av i kjol och blus – har inte riktig koll på det. Det är en paradox, att samtidigt som man kan bygga moderna kyrkor, predika på moderna språk och spela modern musik, så sker ingen reform av klädedräkten. Prästerna använder fortfarande samma lustiga klänningar och mössor som för tusentalet år sedan, får man tro.
Men sen blir det inte roligt längre, för genom sitt motstånd mot sexualundervisning i skolorna är många ungdomar helt oförberedda på livet som vuxna. De vet inte hur de ska skydda sig, och myndigheterna gör det verkligen inte heller lättare för dem. Denna kyrkans likgiltighet och arrogans mot verkligheten leder till en sexuell misär, där ungdomen får sin enda sexuella undervisning genom porrfilmer och den folklore som förekommer i alla barnkulturer.
Talade med en katolsk präst för några år sedan som menade att man måste ha förståelse för att unga män inte kan hålla på sig, så därför, hmm, var det bra med prostitution...
Med vettig sexualundervisning och tillgång till preventivmedel skulle man naturligtvis kunna undvika onödiga graviditeter och därmed aborter. Även våldtagna kvinnor kan ha svårt att få abort. Kyrkan är cynisk.
Gender
Den polska katolska kyrkans senaste väderkvarn är gender. Såvitt jag förstår går genderideologin ut på att ge varje människa rätt att bli en individ, fri från könsstereotyper. Alla har både manliga och kvinnliga drag i olika proportioner. Men den insikten är farlig. Gender är en attack på familjelivet. Jojo, att karln är en suput som misshandlar fru och barn, det är bättre än att två nyktra homosexuella föräldrar adopterar ett barn. Nu är det i och för sig möjligt att det skulle bli rätt svårt för regnbågsfamiljer i Polen med tanke den jantelag som råder i det polska samhället.
Det är ingen hejd på vad gender kan ställa till med. Upplösa familjerna, tvinga gossar att gå i klänning (det får de bara göra i kyrkan!) och i förskolorna lär man ungarna att onanera! Det har jag hört en präst påstå i TV. Man måste slå vakt om polska värden, heter det.
Fader Oko
Fader Dariusz Oko är ateisten som blev präst. I ett TV-program berättade han om hur han som ung grabb drömde om familj och barn, men i andra ring såg han att "detta inte var för honom" utan i stället utbildade han sig till präst, doktorerade i filosofi och blev senare biträdande professor. På senare tid har han gjort sig känd som kritiker av genderideologin och en de traditionella värdenas försvarare.
Han går på hög akademisk nivå till angrepp mot genderforskningen. Det är inte någon ände på hur farlig den är för det polska familjelivet. Tänker mig att idén med att en professor angriper genderforskningen och den ideologi den ger upphov till har till syfte att legitimera kyrkans kamp mot det nya .
Mitt intryck är att fader Oko och andra kyrkomän talar utifrån en övertygelse om att de har en så säker position att de inte behöver någon dialog. Jag tror det är ett misstag, men det tänker jag inte tala om för dem! Den som följer diskussionsfora på nätet finner att den yngre generationer polacker är mer skeptisk till den katolska kyrkan. Det kommer den en vacker dag att yrvaket upptäcka. Vi väntar bara på en polsk Ingmar Hedenius.
Jag har skrivit den här drapan för att i all enkelhet kasta ljus över en sida av Polen som jag tror de flesta svenskar inte känner till. Väl bekomme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar