Klädbesatta religioner

Föreslå att barnen borde ha skoluniform. Då hörs ett ramaskri. Men tillhör du en religion, då är det OK för många att bära kläder för att visa att man tillhör rätt religion. Är man katolsk nunna bär man förstås arbetsdräkt, och nästan likadant klär man sig om man är väldigt troende muslimsk kvinna. Karlarna får naturligtvis klä sig hur de vill. Det har gud inga synpunkter på!

Det finns en imperialistisk aspekt som de flesta missar. Tänk på de kristna missionärerna som krävde att infödingarna skulle bli civiliserade och bära kläder, något som inte alltid var så hälsosamt! Och tänk på muslimska entusiaster som kräver att kvinnor i Sverige ska klä sig muslimskt, vilket ger dem mindre solljus och inte alls är hälsosamt. Att sedan islam inte är anpassat till vårt klimat och dagslängdsväxlingar är en annan sak. Gud talade åtminstone inte om för profeten hur det kunde vara på sina håll i världen!

Det är ju besynnerligt att religiös tillhörighet nästan alltid måste innebära att man skär i folk eller sätter på dem speciella kläder. Är det inte helt enkelt så att man ska inte kunna byta religion utan att det syns. Till och med ens namn kan påverkas.  Ludwik Zamenhof som skapade esperanto lär en gång ha sagt ungefär så här: "Folk får gärna vara judar eller kristna hemma, bara de tillåts vara människor ute på stan." Ja, räcker det inte med att vi är människor? Är det egentligen inte det religionerna handlar om? 

 

 

Privat scoles – bon por Europa?

Li bancruptie del JB-gimnasies in Svedia con un perdita de un milliard SEK empfasisa li question si privat scoles es bon por Europa. Nam it ne es solmen in Svedia que le privat scoles ne ha un adequat function. To concerne anc scoles in altri landes. Yo pensa exemplimen pri un scola in Polonia. Considerant li fact que yo ne posse trovar mentiones in polonesi media, yo vole solmen mentionar que li scole in question es simplicmen dysfunctional, e li autoritás ne posse o ne vole intervener. 

Li cose es interessant de du punctes de vision: It sembla que privat scoles queles ha le objective de far un ganie, un profite, ne sembla esser un bon idé. Li altri objection posse esser li qualitá del instruction. In Svedia hay oldi scoles quel ha un cultural agenda, quam li scoles francesi, anglesi, german, russ e judaic in Svedia. Ti scoles certmen ne es creat por crear profite, e ili have un clar pedagogic objective quam un alternative. 

In li anglofonic landes hay mult privat scoles, e ta it sembla que li privat scoles functiona plu bon quam li public/statal scoles. (Yo ci ne intende li britannic public schools, mem si ili anc es privat, secun mi conossentie, ma yo intende scoles quel es obligatori, que chascun yun cive deve frequentar les e ili es publicmen finaciat).

Li bancruptie del JB-gimnasies in Svedia e li malfunctionant scole inn Polonia in addition genera li question: Esque on nee besonia un paneuropi debatte? Es it vermen sufficent que li landes ha discussiones pri privat scoles intra se e ne inter se? Yo vide tant frequentmen, que simile fenomenes existe in varie landes, ne solmen in Svedia e anc ne in Polonia. Posse interlingua, anteriormen conosset quam occidental jocar ti rolo, o deve noi usar "continental anglesi"? 

Car lector! Vu ha nu arrivat al fin del articul. Yo es cert que vu ha ben comprendet it, mem si hay paroles quel vu ne ha comprendet. Li lingue es interlingue, previemen appellat Occidental. Vu ha plus information pri li lingue ci, to es li gramatica de Haas in anglesi e ci integrimen in interlingue. Benvenit a un interessant studie!