Uropi förtjänar närmare studum för den som är intresserad av språk som syftar till bättre internationell kommunikation. Det publicerades av den franske engelskaläraren Joël Landais 1986 Läs mer om själva språket.
Ordförrådet är en syntes av de ord som förekommer i de flesta indoeuropeiska språken. Ordet för värld är mold som kan ses som en blandning av latinets mundus och engelskans world.
Frånsett de tämligen larviga påhoppen på esperanto – väl beroende på upphovsmannens torftiga kännedom om esperanto – är presentationen av språket roande och inspirerande för den som gillar etymologi.
Uropi använder det latinska alfabetet. Bokstäverna uttalas som i svenskan utom u som uttalas som o i bott och o som uttalas som o i gott, gått. c = sje-ljud. Sedan har man en speciell bokstav ʒ (Alt+B på Norsk-samiskt tangentbord fõr PC).
Feltänkt?
Det är ganska lätt att komma ihåg orden i uropi, som att av betyder har, som samma, att nolb är moln och tal = all, hel är kanske lite mer långsökt. Och den åtminstone ytliga långsöktheten är nog det stora problemet med uropi. Det blir mycket av "Elementärt, min käre Watson!" Efter förklaringen är det lätt att förstå.
Men det är också därför jag menar att uropi är feltänkt, för vi har redan esperanto som fungerar bra. Kritiken mot esperanto har oftast handlat om att språket kunde vara mer öppet. Att foresto betyder bortovaro och inte skog som man lätt skulle kunna tro, är ändå ingenting som har hejdat språket. Ido, som ville rätta till sådana förargliga småfel i esperanto, för en tynande tillvaro.
Bättre har det gått för interlingua som togs fram av IALA i New York och publicerades 1951. Interlingua kan sägas vara det latin som har överlevt i de stora europeiska språken.
Hur man når ut
Jag tror mer på språk som så många som möjligt kan läsa utan alltför mycket förstudier. För närvarande är engelska och några andra stora europeiska språk sådana som många förstår. Då är det rimligvsis någonstans där man måste börja... Det finns skäl att återkomma.
